Äntligen igång!

Så är jag då äntligen igång med det här projektet..... Har funderat på det så länge men inte kommit till skott.
Det är mycket som snurrar i huvudet inför en sån här stor flytt. Jag ska lämna mina två barn och hela min övriga familj. Och alla mina underbara vänner! Jag vet att flera av dessa människor tycker att jag är mer eller mindre galen som gör det här. Andra tycker att jag är modig. Det enda jag vet är att det är självklart för mig. Om man träffar en änniska som får en att känna det om om man äntligen har hittat hem, så följer man honom vart som helst! "Hemma" är där han är och i det här fallet är det så uppenbart att han hör hemma hos sin familj som råkar bo i Kanada. Alltså är det där jag vill vara också.
Vi bestämde oss efter vi hade varit där en månad sommaren 07. Men pappersarbetet tar tid! Nu börjar det närma sig. Vi bör få besked senast i mars. Jag har blivit en hejare på att vänta på kuppen. Har aldrig varit särsklt tålmodig, men det här kan jag ju inte skynda på.