Bästa presenten var en 5liters ölkagge som George och Alex (Bahas bror ) provar här

Bahas mamma Terese, Pensé, George Abdo och Elias

Födelsedag

Det blev en trevlig och avslappnad kväll. Mycket tack vare att Bahas familj var där och de är mer kanadensiska än de andra. Hon har underbara föräldrar och 2 systrar och 1 bror.
Jag fick mycket beröm för kjolen jag hade bild på här föe ett tag sedan och som jag har gjort av gardiner jag köpt på loppis. Det kändes kul.

George Abdo fyller år

Idag ska vi fira honom. Vi ska ge honom en flaska Absolut och i min återanvändningsanda så fixade jag en presentpåse. Tog en bit av en gammal gardin, band jag klippt bort från en Gudruntunika och märlor som var över sedan jag sydde Saids senaste skjorta. Fint va?

Varför nu?

Att införa konsumtionsstopp har jag tänkt på i ett par år, men inte kommit till skott. Att det blev just nu beror på ett par olika faktorer tror jag. Dels att jag verkligen inser hur mycket kläder jag har nu när de ska skickas hit och dit. Och i och med att jag medvetet har köpt saker som inte känns daterade och av hög kvalité så vill jag inte göra mig av med nåt. Älskar verkligen de kläder jag har och sörjer när de blir totalt utslitna.

En annan faktor är att det är lite slitochslängmentalitet här. Inte så mycket i den närmaste familjen, men i den större släkten. Jag satt och pratade med Christine som är gift med Saids kusin i Boston. Vi pratade om hur mycket kläder vi båda hade och jag pratade om platsbrist. Hon tyckte inte det var nåt problem alls. Hon älskade att köpa nytt och använde det bara 1-2 gånger och sedan gjorde hon sig av med det!! Och hon är inte ensam om att göra så har jag förstått. De sliter ju till exempel inte ut några skor här eftersom de hela tiden sitter i bilen. Men ändå köper de nya för att de är trötta på de gamla. Och ofta då billiga grejer som antagligen är tillverkade av nåt barn med usel lön i Kina.
De tycker att Said är helt knäpp som köper sina "Happy socks" för typ 60 kronor paret när man kan få 20 par på Walmart för det priset. Men det finns ju oftast en anledning till att det är billigt....
Man tar dessutom inte alls hand om sina grejer när man väl köpt dom (förutom Pensé). Allt ska torktumlas. Och sedan gnäller de på elräkningarna.

Det roliga är att Christine som shoppar som hon gör precis innan vi pratade om det berättade om hur man måste kämpa för att få det att gå ihop ekonomiskt här. Det är klart man får jobba som en tok om man ska ha råd att köpa nya kläder varje vecka!!!
Det avgörande var nog när jag läste en artikel i "O" om hur man värdera saker man köper. Och precis som jag skrev innan så värderar jag verkligen de grejer jag recyclat mest.

Måste ju nämna frihetskänslan efter att ha släppt alla saker när vi flyttade hit. Jag känner att jag kan slå mig ner var som helst i världen. Jag behöver inte oroa mig för inbrott eller brand. Vad har jag att förlora? Och när vi väl bygger ett nytt hem, så ska det vara lika enkelt som det vi hade i Göteborg. Kanske med en större garderob bara ;)

Tankekrock

Said tänkte rensa ut lite kläder så att vi hade mindre att släpa på hem om vi ska flytta tillbaka. Och jag såg ju genast att jag kunde återanvända tröjorna. Det blev ju lite galet:)
Mycket får han stå ut med.

Funderingar

Man har ju mycket tid att filura och filosofera när man inte har så mycket kul människor att prata med. Jag har funderat länge på det här med återanvändning. Älskar att hitta tyger, gardiner och dukar och att göra om det till nåt användbart. Känner en stor tillfredsställelse när jag gjort så. Har surfat runt mycket och kollat vad andra gör och hur de tänker. Otroligt så många inspirerande människor det finns i världen! Jag älskar internet!!!!! Slutsatsen av mitt funderande är; under 1 år så ska jag inte köpa nåt nytt att ha på mig ( undantaget underkläder). Om jag blir sugen på nåt nytt så ska det vara hemmagjort. Helst ska det dessutom vara gjort av det garn och tyg jag redan har samlat på mig. Men om jag hittar nåt secondhand att göra om så är det ok också. Eller om jag hittar snygga dukar, gardiner eller dylikt hemma hos familj och vänner som jag kan "sno". Håll i dukarna om jag kommer på besök alltså;). Det kommer nog att bli svårt att hålla det här eftersom att det är lätt att fördriva tiden med shopping när man har tråkigt. Men å andra sidan så lär jag väl inte ha så tråkigt om min fantasi hela tiden hålls sysselsatt med vad jag kan göra av tygbitar och spetsar jag har liggande. Jag tänkte också att det blir lättare att hålla löftet om jag skriver det här så att alla kan läsa. Blir ju lite pinsamt att misslyckas då.

Grattis Jessika och Fredrik!!

Hurra,hurra! De gifte sig i torsdags och är väldigt lyckliga och nöjda med sin dag. Skönt med glada nyheter. Och tidigare pratade jag med Danne som hade haft en fin festivalhelg. Jag bara älskar att prata med positiva människor som är nöjda med livet.
Snart ska vi gratulera Laura och Lisa som fyller 8 år. Jag har köpt ett spel till dom och hoppas att dom blir glada för det.

Aleta

Här vill vi bo

Trummor,trummor

Magdans hela dagen

Dagen började med en timmes promenad in till centrum eftersom det går en buus i timmen och den passade inte. Där var det farmers market och arts and crafts fair. Och där uppträdde Aleta med sin magdansgrupp.
Sedan åkte vi till Toronto och Woodbine beach. Jättefint var det där. Om jag ska bosätta mig här så är det där jag vill bo! Precis vid stranden, 15 minuters spårvagnsresa till downtown och ljuvliga hus.
Vädret blev sämre efter ett tag så vi åkte in till centrum och fönstershoppade lite. Åt middag på en pub också innan vi åkte tillbaka till Woodbine för en trevlig kväll med glada människor och massa trummande. Och en magdansös där också.