Magsjuk

Fy tusan alltså. Jag kan inte minnas när jag var det senast, men det är tur att det inte är ofta. Med mina konstiga nervreaktioner i magen så blir det helt outhärdligt. Ville på fullt allvar dö igår när det krampade som värst. Nu är det lugnt, men jag orkar absolut ingenting.

Present fixad

Igår spenderade vi dagen med att hålla Pensé sällskap och hjälpa henne. Milad (Saids pappa) var magsjuk och orkade inte så mycket. När de andra kom dit och tog över så åkte jag och Said och köpte presenten till Zeinas bridalshower. Ville ha det gjort innan alla grejer till vettiga priser var köpte från listan hon hade på varuhuset.
På kvällen myste vi med en film i sängen; 500 days of Summer. Rekommenderas starkt.
Pratade med Johan också och det är så gott att höra hans röst. Och nu blev jag avbruten i mitt skrivandet av Skype. Det var lilla mamma som ringde. Också gott att prata med henne. Innan jag satte mig vid datorn så pratade jag med Lotta så det har blivit mycket pratande idag och det är bra. Blir fylld med ny, positiv energi. Tack för det.

Nytt halsband

Det här har jag gjort idag. Var och köpte grejer på deras motsvarighet till Panduro; Michaels för ett tag sedan. Jag börjar ju inse att det inte bara ska var 2 tjusiga outfits på själva dagen för bröllpet utan det är ju dessutom bridalshower, kväll för att hedra brudgummen och en för att hedra bruden. Skulle inte förvåna mig om det är ännu mer. Får alltså vara lite innovativ nu och blinga till de klänningar jag redan har. Det här halsbandet tänkte jag ha på dagen i kyrkan ihop med sidenklänningen jag köpte i somras här i Kanada. Hittade ett par snygga bruna Clarks med lite klack på rea också som passar bra till.

Igår vår, idag snöskottning

Underbara stora flingor kommer det nu. Har nog snöat åtminstone 8-10 centimeter nu och det fortsätter. Det är jättevackert. Sa till Samira att vi skulle gå ut och ha snöbollskrig, men hon tittade på mig som om jag vore galen. De tror på fullt allvar att man blir sjuk av att vara ute om det är mer än minus 5 grader ute. Jag och Said har varit ute i princip varje dag sedan vi kom och är nog friskast av alla.
Har hämtat lite ny energi idag. Vi gav oss av i morse för att utforska bussförbindelserna till en del ställen. Var i downtown Brampton först en sväng och sedan tog vi oss vidare till Bramalea shoppingmall. Jag tänkte prata med en guldsmed där om att göra om mitt armband, men givetvis var han inte på plats. Men det spelar ingen roll. Vi hade en mysig dag helt för oss själva och det behövde vi verkligen.

Milo

Ni skulle bara veta vilket underbart väder vi haft idag. Så vårigt och härligt! Vi tog en promenad på morgonen till Tim Hortons där Milo jobbar på helgerna. Vi åt frukost där innan vi handlade lite mat och annat.
Senare promenerade vi hem till Saids föräldrar och tillbaka igen.
Just nu är det tur att det finns ljusglimtar som vackert väder och billiga samtal till Sverige. Känns tungt och jobbigt i övrigt, men det visste jag innan jag åkte att det skulle komma tider då det var jobbigt. Men när man ser hur lycklig Pensé är över att ha oss här så känns det som om det väger upp för det bemötandet man får från en del andra. Håll tummarna för att vi snart har nåt eget krypin. Det kommer att göra stor skillnad. Jag får spela på lotto på fredag tror jag. 50 miljoner dollar i vinst gör ju att vi inte behöver vänta på arbetstillstånd;)

Avundsjuk

Känner mig en aning snuvad och är lite avundsjuk på er. När Maria pratar om snörullning och badtunna. Jag trodde ju att jag för en gångs skull skulle få en vit vinter. Det har inte varit så snöfattigt här på evigheter. Förra vintern var det så mycket, så de hade ingenstans att lägga snön när de skottade. Och så kommer vi och allt är tvärtom.

Stackars er!

Totalt insnöade är ni efter vad jag förstår. Här är det nästan lite vårkänsla och det känns skönt.
Jag var på uppkörningsstället igår igen. Tror ni inte att det var nya besked igen! Jag måste visst göra ett skriftligt prov och måste dessutom betala ytterligare 75 dollar. Jag chansade och skrev provet igår trots att jag inte läst nåt. Ville mest veta hur svårt det var. Det var ingenting jämfört med det svenska. Jag hade alla rätt på delen om skyltar, men det var en del om regler där jag chansade en hel del och där fick jag 2 rätt för lite för att bli godkänd. Så nu ska jag läsa på om deras alkoholregler och liknande och sen åka dit nästa vecka och göra om det. Om jag får godkänt då så kan jag boka motorvägstestet. Det är tydligen rätt så svårt. Min svägerska gjorde det 7 gånger innan hon lyckades. Men jag ska göra ett försök. Om det verkar för svårt, så får jag ta ett G2 körkort så länge. Det enda är att jag inte får köra på motorväg då och det är nolltolerans på alkohol och en del begränsningar gällande unga passagerare.

Pensè hemma nu

Nu kan livet äntligen återgå till lite normala rutiner igen. Framför allt så kan jag ringa Sverige igen. Har varit borta hela dagarna och jag kan ju knappast ringa på mobilen.
Bilden ovan är på mitt nya projekt. En helt underbar kofta från Rowan. Svårt att se på bilden hur ljuvlig den är. Har dessutom valt en ljusare grundfärg. Bättre bilder kommer när jag har stickat en bit och kan fota det.

Sista dagen?

Hoppas att det blir sista dagen på sjukhuset idag. Igår åkte vi hemifrån vid 9 på morgonen och var tillbaka 22. Alla jobbar nu så självklart blir det Said och jag som är där. Igår var hans pappa med, men idag blir det bara vi. Vi ska ta buss och tunnelbana dit.
I förrgår kollade jag upp garnaffärer i centrala Toronto på nätet, så igår var jag i en jättestor butik med massa fina garner. När jag promenerade dit så visade det sig att den gatan var ett riktigt textilmecka. Jag passerade massor av tygaffärer. Så nu vet jag vart jag ska när jag behöver tyg.

100 år bakåt?

Ibland känns det som om jag flyttas 100 år tillbaka i tiden. Som igår; Samira körde iväg väg Fadi som hade börjat diska lite. Jag undrade varför. " Han får hjälpa till om jag är jättestressad, men inte annars" sa hon. "Varför" sa jag. "För att jag är en god hustru" blev svaret. Sug på den ni;)
Kunde ju inte låta bli att fråga henne om hon tyckte att jag var en dålig hustru. Generat fnitter blev svaret på den frågan. Och jag tror faktiskt att de tycker det emellanåt. Men det är ok så länge min man inte tycker det.
Vi har otroligt olika syn på många saker. Som det här hur man beter sig på sjukhuset. Jag vill inte trötta ut den sjuke, men samtidigt se till att personen har jämt fördelade besök. Här kommer alla på en gång. Först kan hon vara själv 2 timmar av besökstiden och sedan kommer det 15-20 personer och stannar i väntloungen hela dagen. Galet i mina ögon, men fullt normalt i deras.

Söta va?

Har behövt en ny plånbok länge, men inte hittat någon jag gillat. Men vem kan motstå de här sötsakerna? Det fick bli en plånbok och en särskild börs till mynten då det är väldigt mycket mynt här. Vi köpte den när vi tog en promenad i centrala Toronto idag. Det är alltid en hel hög med besökare på sjukhuset, så det blir mycket tid vi inte kan spendera inne med Pensé på rummet och då passar jag på att utforska staden. I morgon ska vi till en gata som det verkar hända mycket på och det ska bli spännande.

Min present från Said har kommit också. En helt perfekt väska att förvara alla stickattiraljer i. Hittade den på nätet. Kolla in hur smart den är på www. nantucketbagg.com.

Jag har pratat med min kära mor idag och det var skönt att höra henne igen. Hon har varit i Italien en vecka.

i övrigt så har jag filat på en smyckedesign. Armbandet jag fick av Pensé i bröllopspresent kan jag inte använda eftersom det fastnar i allt jag har på mig. Jag kollade med en guldsmed och det var inte så lätt att fixa det heller. Nu tänkte jag istället göra om det till något annat.

Nu kan vi andas ut

Ytterligare en lång dag på sjukhuset. Nu känner jag äntligen att jag kan andas ut. Vanlig avdelning nu och hon har varit uppe lite och hon äter.
Har glömt att berätta att jag blev jätteglad i går eftersom Lotta har fått lägenhet. Jippi!!!

Mycket bättre

Pensé har blivit av med respiratorn och verkar må helt ok. Hon ler och pratar lite. Antagligen så flyttas hon ifrån intensiven nu på morgonen. Helt underbart.
Fadi är ledig idag, så vi ska åka dit så snart besökstiden börjar.

För många chocker

När jag kom hem efter att ha spenderat mer eller mindre hela dagen på sjukhuset så ville jag bara uppdatera mig på Göteborgsposten lite snabbt. Det var ju en dum idé visade det sig. Det stod att det hade brunnit på Marias jobb och att 10 var förda till sjukhus med rökskador. Så hemskt att inte kunna ringa på en gång och höra hur det var med henne!! Men nu har jag pratat med henne och det var ok även om hon var en av de som hamna på sjukhus.
På vägen till sjukhuset igår så började plötsligt en lastbil jämte oss byta fil. Det var fruktansvärt att sitta på höger sida i bilen och se denna enorma grej komma närmare och närmare. Så nära att vi mosades.
Tack och lov så var det hyfsat lugnt med Pensé under dagen. De har svårt att väcka henne helt eftersom hon blir himla orolig varje gång de försöker. Hoppas att hon är lugnare idag, för då kanske de kan ta bort tuben så hon kan andas helt och hållet för egen maskin. Det är det som stör både Said och hans pappa mest; att hon har en slang ner i halsen. Jag är nog mest orolig för att hon fått någon infektion eftersom hon var väldigt varm sista gången jag var inne hos henne. Sköterskorna hade skickat iväg prover då febern varat i ett par timmar. Får svar idag.
Idag var det meningen att jag skulle åka dit med Said nu på morgonen och hans pappa skulle stanna här för att hämta barn på skolan. Men mitt svenska körkort kom tillbaka från konsulatet igår, så jag sa att jag sköter logistiken så att han kan vara hos sin fru på sjukhuset. Jag får köra fram till den 19 februari med det svenska.

Inget nytt

Men vi har fått sova ordentligt i natt och det är ju bra om man ska orka med ett nytt maratonpass på sjukhuset. Said mår självklart inget vidare, men det är ju en himla tur att han är här och inte i Göteborg.

Inte bra

Det var värre med Pensés hjärta än de trodde. Rena miraklet att hon överlevde den cirka 5 timmar långa operationen. Men de 3-4 första dagarna kommer att bli kritiska och de vet inte förrän de försöker väcka henne om hon fick en stroke under operationen. Nu ska vi hålla tummarna stenhårt. Jag har precis kommit hem från sjukhuset efter att ha varit hemifrån i 11 timmar och dessutom så sov jag knappt i natt på grund av att jag hade ont. Nu är jag trött. Men jag kan nog inte koppla av och sova förrän Said och de andra kommer hem senare ikväll.

Ingen återvändo

Nu har vi anmält oss och betalt för magdansen. Vi fick med oss Samira och Selma också vilket jag inte trodde skulle hända. Känns jättekul. Vi börjar inte förrän den 14 april så jag tänkte att jag skulle simma fram till dess. Verkar himla fräscht och trvligt på det här stället.
Nu ska jag lägga mig tidigt eftersom jag ska åka med till sjukhuset i morgon bitti. Vi ska åka härifrån redan klockan 5 på morgonen.

Datorstrul

Nu sitter jag vid Michaels laptop efetrsom vi inte kan koppla upp oss. Vet inte riktigt vad problemet ar och vi hade inte tid att kolla det heller for vi hade lovat att ga och halla Milad sallskap medans Pense ar pa sjukhuset for inskrivning.
Vi var hos henne hela dagen igar och det var det fler som var. Det var fullt av folk hela tiden. Pa eftermiddagen dok Baha upp och nu bestamde vi att vi skulle aka och anmala oss till kursen idag.
Fadi var hemma under dagen och nar vi kom hem pa kvallen sa hade han slipat och malat matsalsbordet som jag forstorde. Det blev jattebra. Sarskilt med tanke pa att de alltid har heltackande duk pa. Sa nu ska han nog avbestalla bordet vi var och kopte.

Möbelaffärer

Vi var runt i flera affärer igår för att försöka hitta ett nytt bord som ersättning för det som jag förstörde. Till slut hittade vi ett bra. Känns så där kul att lägga pengar på det när man hittade massa grejer man skulle vilja köpa till ett eget hem. Men så är det.
Efter det så blev jag och Said avsläppta på Bramalea (köpcenter). Det var helt underbart att gå runt och se människor eftersom vi mer eller mindre suttit hemma hela veckan. Man tröttnar efter ett tag på att bara sticka, promenera och träffa samma lilla grupp av människor.
På kvällen var vi i det andra huset och umgicks med lite släkt. Den minsta var 5 månader och hur go som helst.
Vi fick 2 inbjudningar igår. En var till oss både och gällde Bahas son Elias 6årskalas. Det ska hållas på nåt ställe med en massa studsmattor om jag fattade det hela rätt. Och så fick jag en inbjudan till bridalshower för Xena som ska gifta sig i sommar. Spännande och se hur det går till.
Har inte en aning om vad som händer här idag. Alla andra sover fortfarande och lär nog göra det en stund till eftersom klockan är 8.15 och de kan sova fram till 11 på helgerna.
Jag antar att vi ska gå bort och umgås med Pensé. Hon ska göra en bypassoperation på tisdag och självklart är alla lite oroliga. Men det ska säkert gå bra.

Tiden går fort

Tycker att det känns som igår det var fredag senast. Tiden går galet fort!
Pratade med Maria igår och Ida mår fint igen, och jag pratade med Lotta häromdagen och det verkar ljusna på bostadsfronten för henne. Så skönt att få goda nyheter.
Vet inte riktigt vad som händer här idag. Planen var att vi skulle till Georges hus ikväll, då det skulle komma släkt dit, men eftersom en farbror åkte in på sjukhus igår så vet vi inte just nu. Hoppas dock att vi ska hitta på nåt under dagen eftersom Fadi är ledig idag. Blir lite långtråkigt ibland när man är begränsad av brist på körkort.

I väntan på present

Said har beställt min present på nätet från USA och de tar minsann god tid på sig att leverera. Men i väntan på den så njuter jag av blommorna jag fick som är så här vackra en vecka senare.

Värsta dagen

Allt krånglar! Det började med att jag strök på Samiras matsalsbord medans jag sydde. Hade en massa lager med filt och en handduk under, men ångan gick igenom och det blev ett stort fult märke. Nu får vi köpa ett nytt bord. gick hela dagen och var nervös för att berätta det. När hon kom från jobbet var vi i det andra huset och då ringde hon dit och berättade att det var ett meddelande på telefonsvararen till mig och att hon inte riktigt uppfattat det, men att det handlade om mitt körkort. Så nu blev jag orolig för det också. Vi skyndade oss hit och jag berättade om bordet och det kändes skönt. Ingen stor affär som tur var. Sedan lyssnade jag på meddelandet. Det var från konsulatet. De sa att jag glömt att skicka med 30 dollar i avgift med körkortet. Och de tar bara kontanter! Kan inte ens minnas att hon pratade om en avgift! Och kontanter; hur ska det gå till? ska jag skicka en ny fedexleverans som kostar 20 dollar?! Blir tokig på det här! Har lagt ut över 1500 kronor och det är inte ens säkert att jag i slutänden får ett körkort.

Matlagning

Idag har jag hjälpt Samira att göra chis barak (egenhändig tolkning av arabiskan). Det är ungefär som ravioli, men de kokar dom i filmjölk. Mycket pilljobb med det. Said han kavlade och fotograferade då han tyckte att formen var så kul på skapelserna. Ni får gissa själva vad han associerade till.
Mycket av samtalen här handlar om mat. Hummus är ett av de vanligaste orden tror jag:) Andra ord som används flitigt och som jag därför lärt mig är; shalas=sluta, tajeb=ok, bra, gott mashnon=galen. Och givetvis namnet på en massa maträtter.
Saids far och bror bara skakar på huvudet åt att han lagar mat och hjälper till att baka. Väldigt gammaldags kvinnosyn i den här kulturen. I går kväll så skämdes Samira nästan för att hon och jag satt i soffan och drack kaffe medans Said diskade. " Här sitter 2 kvinnor och latar sig och mannen jobbar". Helt fel i hennes ögon.

Tårar igen

Men nu av glädje. Har slutat min dag med att titta på Jonas Gardells föreställning "Livet". Han är ju så underbar!!! Och nu så tankar Said ner föreställningen som jag fick av Lena och Katrin i 40års present; "Tillfällig gäst i ditt liv". Jag har sagt det till er alla: se den! Och nu säger jag det igen; Se den! Jag hade ont i magen av allt skrattande då och jag har ont i magen nu med. Men det är uppblandat med så mycket annat än asgarv. Ett allvar och en klokskap som jag bara älskar.

Ikea!

Tack gode gud för det stället. Äntligen så har jag fått ett riktigt skohorn så att jag kan använda mina boots. har även köpt ballerinakex, kalles kaviar och flädersaft.
Jag tyckte att det var kul med en utflykt och kul att komma till Ikea, men sorg är en historia för sig själv. Jag och Lena åkte ofta till Ikea och strosade runt, fikade och köpte ljus. Trevliga minnen. Men när vi kom till köken och jag såg köket hon hade i huset, så började jag gråta. Konstig vad för saker som triggar igång sorgen.